Ibland händer det att man blir lite sådär löjligt småförälskad i människor som inte riktigt existerar på riktigt. Olika filmkaraktärer med andra ord. Idag blev jag kär i Edward Scissorhands.

MY LOVE IS MY WHOLE BEING

Denna lägger jag upp på grund av flera olika anledningar. Dels för att pojkarna är så söta bakom sina wayfarers, för att sångaren sjunger som en sommarmorgon med soldis och för att trummisen har en sådan gul jacka att den påminner om en kanariefågel. Men även för att jag fick en sådan fin kommentar igår om denna blogg och för att texten är så fin att man fäller en liten tår.

TAKE A WALK ON THE WILD SIDE

Grannarna hade sommarfest igår. Det var sjukt god mat och härliga människor som trängdes i det blårandiga partytältet med karaokemaskinen (som för övrigt är alla festers partydödare). Himlen blev med tiden mörkare och myggen ilsknare och det är vid det stadiet som vi kommer på den briljanta idén att dra in till stan. Sagt och gjort, det ligger ju bara 20 min bort med bilen. Vi anländer med stil, jag i skönaste jag-har-varit-i-stugan-outfiten och med siktet inställt på stads. Där var vi till stängning, sedan en taxi hem till Skönsmon för att möta John Blund halv 7 imorse. Sån är jag, living on the wild side så att säga.