måndag 23 februari 2009

57 sekunder

Perssons pack lyckades, de gjorde mig glad igen.
Gårdagkvällen blev extremt lyckad. Men istället för knytis på menyn så blev det tema paj: taco-paj, grek-paj och ananas-paj. Alla var sjukt goda!

Sedan spelade vi geni, killarna mot tjejerna och... JA vi vann, båda gångerna!
Piiiiiiiskad!

Idag har jag hunnit med att besöka vårdcentralen, det tog 57 sekunder.
Idag ska jag hinna med frukost, jobbletande, middag, träning och totalt-soff-läge.

söndag 22 februari 2009

När alla vännerna gått hem.

Jag har precis kommit hem till min lilla lägenheten igen efter att ha lämnat av pappa-familjen på tågstationen. Snön har kommit till linköping och trots att det är något så när vitt på marken så är söndagen jävligt grå. och som winnerbäck skriver: "och gråa dagar skyndar aldrig på".
Så sant Lasse, så sant.

Dagen kommer nog gå ganska fort ändå, ska sätta igång med ananaspajen nu snart eftersom det blir sällskaps-spels-maraton ikväll.. Jag ska piska dom stenhårt i "Geni".


Känner mig lite arg idag, vet egentligen inte varför men jag har så sjukt stor lust att slå sönder en förpackning med knäckebröd. Högerkrok, vänsterkrok, uppercut... Ja, you name it!
Bara smula sönder förpackningen tills jag kan använda det som ströbröd, eller ännubättre äta det med ett sugrör.
Okej, kanske Perssons Pack kan få mig på bättre humör, jag gör ett försök nu.

Ses!

fredag 20 februari 2009

Top Notch!

"Jag skulle byta plats med vem som helst på sekunden, om jag kunde..."
Jag vet att jag citerar Håkan igen, men kan inte hjälpa det.
Skulle verkligen vilja byta plats med vem som helst nu och befinna mig på någon helt annan plats.

Oj! Jag kom på att jag inte har bloggat något om gårdagen.
Hmm, ska bara hitta några väl valda ord som sammanfattar kvällen på bästa sätt.. Det får bli ett gammalt härligt uttryck.
Kvällen var helt enkelt Top Notch!

Min pappa-familj kom idag, det är trevligt. Imorgon blir det en promenad genom universitetsområdet och sist en vända på stan. Vi kanske till och med tar en titt i Gamla Linköping. Vi får se...

Nu kom john blund, jag måste gå. God natt!

torsdag 19 februari 2009

oh, ja!

Jag vet inte riktigt vad jag ska blogga om idag faktiskt, men jag tror jag kör på en störtsäker vad-jag-har-gjort-idag-beskrivning. Ett mycket säkert kort.

Jag vaknade klockan 06:45 i morse av min väckarklocka. Efter att ha spänt ut tårna i alla de olika väderstreckens riktningar så klev jag upp och gick till badrummet, tände lyset...

"Och jag står framför spegeln, jag vill förändra allt och allt som jag ser i den".

Precis som min Gud Håkan Hellström sjunger i den underbart vackra låten "Uppsnärjd i det blå", så kändes det. Men inget är omöjligt tänkte jag och hoppade in i duschen.
Jag var verkligen assnygg när jag gick till skolan idag.
Fick jag gå omkring och visa hur snygg jag var idag då?
Icke!

Jag satt fast i en buss i åtminstone 3 timmar sammanlagt, eftersom vi var på exkursion i Åtvidaberg. Trist tänker ni nu, men det var faktiskt väldigt roligt.. eller intressant kanske man kan kalla det.
All makt åt Kåhlsgård (tror vår guide hette så.)

Jag har hets-städat idag också eftersom Pappa-familjen kommer i helgen. Petade in damråttorna under mattan och stoppade den smutsiga disken i garderoben å sådär...

Nej, jag skojar bara Mormor! Du kan vara lugn, det ser fint ur här.

Just nu sitter jag och blåser frenetiskt på mina naglar så att lacket torkat. Snygga färg faktiskt. Snart ska jag iväg på NH (Nationernas Hus) och lyssna på lite musik. Men först invänta min prommenadkompis så jag slipper gå själv, för det är så tråkigt.
Nu måste jag kila, ska sminka mig som Alice Cooper idag och den makeupen tar tid. Tro mig!



"Jag är den sjukaste människan du mött"
Eller?

onsdag 18 februari 2009

Wow!

WOW! vilken underbar konsert det var, verkligen!
Jag satt fastnaglad från början till slutet, skrattade och grät om vart annat...
Annika Norlin, tack så hemskt mycket för denna oförglömliga kväll!



(Bilden kommer från rockfoton.nu)


Ett tack även till mitt übermysiga sällskap; Kajsa, Anton och Henke.
detta gör vi om!

"Jag och Frank Sinatra"

måste bara snabb blogga innan jag åker iväg.
var in på Håkans hemsida alldeles nyss och hittade hans omtalade uppsats om Frank Sinatra.
läs den!
Jag och Frank Sinatra

tisdag 17 februari 2009

Vilken dag!

Det började som tidigare nämnt med en stadsvandring i Linköpings innerstad, med allt ifrån vackra byggnader till gråa stenplattor. Låter säkert fruktansvärt trist, men det var det absolut inte.
Tyvärr var det så fruktansvärt kallt att mina skor bokstavligen talat frös fast i backen, usch!

Jag har även lämnat tillbaka plånboken idag.
Det var vid 5-tiden idag som jag tog min cykel och irrade runt i ryd för att hitta lägenheten fär människan bodde. Tillslut kom jag fram. Och gissa om hon blev glad... Dagens goda gärning, eller gårdagens? vänta nu, hur blir det egentligen?

Sedan efter det så var det en kall och hal träning på Ryds konstgräsplan. Men det gick banne mig top notch...(kan man skriva så, att det gick top notch liksom?)

Kvällen avrundades sedan med en väldigt trevlig promenad mot Ryd och sedan universitetsområdet för att sedan avslutas med två enormt goda ostmackor och ett glas perfekt blandad o´boy.

...

jag tror jag har fått youtube-feber.
här kommer i alla fall en till otroligt vacker låt!

Konstig video. Grym Låt.

Illa?

Jag drömde inatt om hur jag verkligen längtade efter att blogga. Riktigt sådär super längtade.
Är det nått fel på mig? Jag menar, hur normalt är det egentligen att spendera de 8 nattliga timmarna till att drömma om vad man ska skriva i sin blogg... Illa!

Men nu är morgonen här och eftersom jag gillar att göra andra saker medan jag fikar så bloggar jag. För på de15 vakna timmarna jag har under min dag så är det faktiskt väldigt normalt att göra det. Vad fikar jag då?

Jo, ett glas o´boy och två limpmackor med ost (fast det blev faktiskt fyra till slut). Samtidigt som jag fikar och bloggar så lyssnar jag även på musik. Jonathan Johansson sjunger vackert.
Det är ganska coolt att jag faktiskt gör tre saker samtidigt, man bara måste älska evolutionen.

Nu är det stadsvandring som står på schemat, återkommer i detalj hur trist eller spännande det var. Har faktiskt fått hemligstämplad information om att det kommer vara det sistnämnda.

måndag 16 februari 2009

”Du är störd men du har koll”

Jag har skrivit klart min CV och firar nu med att ge er detta.

Grrr!

Snygg kille eller vad!?

Hmm.

Jag och Malin hittade en plånbok alldeles nyss, mitt på backen, mitt på det enorma universitetet, mitt bland sjukt många människor.
Snälla som vi var plockade vi upp den och gick till närmsta dator för att ringa upp stackaren, men vad händer då?
JO, hon är totalt anonym, inget telefonnummer eller något alls..
Fick till slut tag i hennes hemadress, så det blir till att cykla dit med rackaren sedan, men hon har säkert hunnit att spärra alla sina kort fram tills dess.

Lite obehagligt är det allt. För nu ligger hennes plånbok på mitt skrivbord och stirrar på mig, väldigt mycket stirr. Ungefär som att jag vore en tjuv som har tagit hennes plånbok och inte tänker lämna tillbaka den, usch...
Usch!

too cool for school!

Sitter på skolan nu, Jag Emilie och Malin ska ta tag och läsa igenom alla artiklarna inför projektarbetet.. Känns trevligt?

yääääh!

söndag 15 februari 2009

Jaha...

Trodde att jag kunde glänsa lite med min enastående upptäckt kring kommentarerna,
Men då kommer blogg-gurun Micke och berättar hur det ska vara..
Nu mina vänner, kan alla kommentera!

Kvällen har för övrigt varit väldigt trevlig, kollade på film och tvättade.
Det sistnämnda var absolut kvällens höjdpunkt, speciellt eftersom Sebbbe, min kompanjon för kvällen, aldrig hade varit i en kollektiv tvättstuga förut...

Jag vet svaret!

Nu är det så här att jag har klurat ut hur man gör för att kommentera på min blogg, något som verkar ha varit ett problem för alla utom Micke (Blogg-gurun).
Först måste man ha ett utav kontona som ges som alternativ i rutan för kommentarer.
Förslagsvis google-kontot(så mormor och mamma, aktivera ett google-konto) eftersom det var det jag

Därefter gör ni på följande sätt:

  1. Klicka på ikonen för att lämna en kommentar
  2. Skriv sedan ner din lilla hälsning och välj vilket konto du använder, då ex. google-kontot
  3. Skriv sedan ner de bokstäver som står i rutan.
  4. Klappat och klart!

fredag 13 februari 2009

Kan man, eller kan man inte? Det är frågan.

Kan man verkligen ha ångest över att man missat en spelning?
Är det möjligt?
Jag menar, jag har sett Håkan spela förut, så jag borde inte tycka att det
känns jobbigt att jag inte såg honom igår..
Men varför gör jag det då? Jo, för den här spellistan säger verkligen allt!

1. Tro och tvivel
2. Ramlar
3. Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din
4. Jag har varit i alla städer
5. Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig
6. Minnen av aprilhimlen
7. Klubbland
8. Inte skyldig nån nåt
9. Hurricane Gilbert
10. Känn ingen sorg för mig Göteborg
11. En midsommarnattsdröm
12. Kärlek är ett brev skickat tusen gånger
Extranummer:
13. Rockenroll, blåa ögon - igen
14. För en lång lång tid
15. Kom igen Lena!
16. Bara dårar rusar in
17. Det är så jag säger det/Kärlekens tunga
18. Vi två, 17 år


Slutligen, Grattis Sundsvall till(Vad jag antar var) en fantastisk spelning!

nice!

Bloggar som värsta galningen nu, men det lugnar sig säkert snart..
Skulle bara publicera en efterlysning. När ni hittar en sån här man till mig, hör av er!




Grym låt för övrigt...

Shack- SM nästa!

Fick igår veta att min käre plastpappa (använder just detta ord för jag vet att han inte gillar det) Tomas blivit utsedd till årets supporter.
Ja, men detta låter ju kanon kanske vissa tycker och det hade det kunnat varit om det varit en lite mer "macho" sport, som t.ex. hockey eller fotboll (menar inget illa nu mot alla andra sporter, de är också bra på sina sätt).
Men nu handlade det om curling, damcurling till och med för att vara lite mer exakt.


Undrar vad som kommer näst, shack-SM kanske?

Always Love

Det finns en som alltid älskar dig!
www.kristnastudenter.se

Sånna där fina meddelande får man när man går på Universitet!

PSL

Är bara tvungen att lägga upp morgonens musikfynd..
Det är nämligen Jonathan Johansson som sjunger så underbart vackert på PSL,
att jag bara måste förmedla vidare.. Can´t help it.

Han är min Gud!

torsdag 12 februari 2009

I forgot

Har egentligen ingen extremt viktig innebörd att berätta det här, men idag var den första gången som någon officiellt påpekade min dialektala bakgrund.

Jag skulle köpa mig ett paket tuggummi (för att fortsätta på föregående tema) i fiket på biblioteket.

Jag: Ett paket tuggummi, tack!
Kassören: Eeeh, vad sa du nu?
Jag: Tuggummi (fixade till uttalet lite)

Grejen var det att jag hade betonat ordet tuggummi precis som dom gör i Sällskapsresan S.O.S
Ni vet repliken: "Har du nå tuggummi?"
Precis med en sån där liten betoning på u:et så att det mestadels liknar ett ö. Inte nog med det så uttalade jag ordet alldeles för långsamt och släpigt..
Nej, här i linköping så har de ju uppenbart en sån vacker dialekt att de kan klaga på andra... hrmph!

Bert och Lill-Erik

Idag när jag åkte bussen hem från stan så klev det på ett par killar i 11-års åldern.
Okej, tänker ni.. Vad var det för speciellt med ett par killar i 11-års åldern, de pratar ju ändå bara om det senaste tv-spelet eller nått sånt? Sant, det borde inte vara något egentligen (förutom att den ena av dom hade fetaste moppemuschen) men när de började prata, det var då det börja hända saker.
För att behålla deras sekretess så döper vi dom till Bert och Lill-Erik.

Bert: Hörde du om "Kalle" idag? Han åkte fast med 30 tuggummin i jackfickan.
Lill-Erik: Näe!? 30 tuggummin!?
Bert: Jo, det är sant... Han fick en varning för varje tuggummi.
(förklaring krävs kanske här, men rektorn/läraren ger tydligen en varning för varje regel som bryts)
Lill-Erik: Va? Så nu har han 30 varningar? Wow
Bert: Njae, han har nog sammanlagt 70 tror jag...
Lill-Erik: 70 varningar!?
Bert: Ja, jag vet... I nian ska man ju inte ha några varningar alls...
Lill-Erik: Mmm...
Bert: Jag vet en kille som inte har jaft någon varning från 6:an till 9:an
Lill-Erik: Näe, är det sant? Wow, han är typ min idol!
Bert: Ja, fast han är nog en pluggis.

Sedan kom de faktiskt in på Fifa Proo Street-ämnet så jag slutade lyssna.
Det intressanta kommer dock nu... Är det bara som lärare man uppmärksammar sånna här samtal, eller tillhör det mer "vanliga" människor också?
Hmmm, det är frågan.

En liten touch av kultur.

Jag påpekade för Malin tidigare idag att jag allt för sällan gör något som räknas som kulturellt, dvs. gå på teater, musikaler, utställningar eller något liknande.
Men idag har jag nog fyllt kvoten för år 2009 i alla fall.

Det började imorse med att vi besökte Linköpings stadsbibliotek för lite allmän information om dagen (Vi hade en ABM-dag idag, dvs. ArkivBibliotekMuseum-dag). Därefter bar det iväg till länsmuseet som ligger ett stenkast ifrån. Som den historianörd jag är, eller tänker bli, så var första föreläsningen fantastiskt intressant: Kulturarv i Östergötland (Och Nej, jag är inte ironisk...) vilket handlade om det enorma utbudet av bilder och filmer som ligger ute på Östergötlands Länsmuseeum.
Men dagens höjdpunkt var en föreläsninge som Mathias von Wachenfeldt stod för.

Efter att ha irrat runt nere i bibliotekets undre värld, och passerat dörrar man absolut inte fick nudda för då gick larmet, så kom vi fram till ett av arkivrummen. Tre låskombinationer senare var vi inne i den lilla skokartongen och på bordet framför oss låg ett x antal små nötta dokument.

Det första, som i alla fall fick mig att tappa hakan, var en gammal sångbok från mitten av 1500-talet, handskrivet på pergament utav nunnor från Vadstena kloster. Suck on that!
De andra dokumenten var inte fy skam de heller, tre eller fyra av dem var nämligen tidigare upplagor av Linköping kommuns tidningar från mitten av 1700-talet.
Det fanns även några "sköna" upplagor av informationsblad från nationalsocialistiska föreningar här i stan under 30-talet. Så, som sagt en salig blandning av historiska saker som verkligen gjorde min dag
.
Tack Mathias!

Vill så här i slutet av inlägget även skicka ett enormt stort "tack" till Micke som påminde mig om att Håkan spelar i sundsvall i kväll, verkligen ett stort tack till dig Micke!

Nä, men jag hoppas att konserten blir underbar. Eller jag vet att den kommer bli det det är ju Håkan vi pratar om för sjutton!

onsdag 11 februari 2009

Äntligen!

Det tog ett tag, men nu är jag klar!
Klockan var runt 6 när Henke plingade på dörren och steg in med vår vackra klarröda läraroverall hängandes på armen. Det var "åvvefix" på gång.
Endast ett halvår sena så satte vi igång med att klistra och klippa för att fixa den ultimata åvven. Men ack så fina de blev! Ojojoj...


Detta är då mitt konstverk och för den som inte ser så har jag inte skrivit mitt namn eftersom det är så långt.. Det fick bli BS istället. Och Ja, jag är medveten om konsekvenserna när jag möter en utbytesstudent (BullShit), men det är smällar man får ta.

Nu tänkte jag däremot byta några ord med John Blund.
Hej svej, leverpastej!

Einstein, släng dig i väggen!

När jag blir stor ska jag gifta mig med Love Antell.
Bara för att han sjunger så fint och för att han säger så smarta saker.

Persbrandt och Jag, vi är goda vänner.

Vaknade i morse och blev riktigt skraj för att min hals skulle döda mig. Så sjukt ont i den och en basröst som självaste Persbrandt. Jag belv tvungen att nypa mig i armen för att se om jag drömde. Men icke!
Stannade därför hemma från skolan idag. Istället har jag hets-diskat i 20 minuter och sedan super-pluggat Hum/Sam vilket oavkortat får mig att tänka på Lars Winnerbäcks version av Hum Hum från Humlegården.

Shit vad det vore skönt om våren var här nu. Då skulle man kunna gå långsamt till skolan och sparka lite förstrött på all rullgrus som ligger kvar på asfalten, samtidigt som man nynnar med i Lasses mysiga texter. Jag skulle heller inte ha ont i min hals eftersom solen så härligt värmde min lilla kropp...

Men, så är ännu inte fallet. För utanför mitt fönster i min lilla studentlägenhet så är det fruktansvärt grått och trist. Men ryktet från mina kära linköpingsvänner säger att våren så här långt söderut kommer redan i mars, vilket innebär att det endast är 18 dagar kvar, det ni!


Här kommer för övrigt en bild på min sjukt snygga affisch jag fixade igår!


Den sitter så fint på min toalettdörr och jag kan i flera minuter varje morgon stå och beundra den medan jag fönar håret.

Ikväll blir det antaglien "åvve-fix" med Henke och Rasmus, så nu är det dags för att Get back to reality och baka en Ananaspaj.

tisdag 10 februari 2009

Din Mamma!

Ja, då sitter jag här och gör det jag trodde var absolut otänkbart... Äter en äggmacka med kaviar, Kalles randiga för att vara lite mer exakt.
Kaviar har aldrig riktigt varit min grej, men idag kände jag för att krydda min tillvaro lite extra genom att prova kaviaren med banansmak...

Okej, jag ljög. Dags att vara lite seriös.. Jag har som ni märker startat mig en egen liten blogg. Detta pga. att jag har läst allt för många bra bloggar på den senaste tiden och jag vill vara lika coola som dessa människor (inga namn nämnda). Okej, detta var inte heller riktigt sant, men det låter lite nördigt liksom.

Idag har jag varit på skolan från 8 till 3,
Workin´nine to five liksom, fast lite mer svenskt. Typ. Det var faktiskt en sjukt trist dag, förutom första föreläsningen som handlade om olika sätt att undersöka hur människor levde tidigare. Allra mest intressant var nog att kika i Död & Begravningslängdera, sjukt långa register över när och hur människor dog för 200 år sedan.
"Åh nej, ännu en rackare som dog av lungsot.."

Sedan var jag på träning. Det gick verkligen tipp topp tills jag klev snett och ramlade.
"Ojojoj", kommer mamma tänka nu när hon läser det här, "Inte knät".
Men Mamma, det är lugnt! Jag vrickade foten, det var så roligt så jag skrattade (internskämt).
Tova tröstade mig med en enormt god morotskaka efter träningen, och som topping så klämde jag ner en kladdkakebit och två mackor också, urk!

Snodde även två affischer idag faktiskt, en åt Malin (Babian ska spela på klubb Din Mamma snart) och en åt mig själv, Hello Saferides spelning i Norrköping, som jag ska gå på med Kajsa, Henrik och Anton. Det ska bli väldigt gemytligt...

Nu är det nog faktiskt dags att avsluta mitt första bloggnlägg. Med min ovana så vet jag inte riktigt hur jag ska få till en sån där fantastisk punsch-line, en sån där som man bara skrattar eller kliar sig fundersamt på hakan åt.

Men vi säger väl
French kiss on your soft lips, bara för att jag lyssnar på the teenagers just nu och bara för att jag är så jävla glad!