Vad har hänt med mig egentligen? Jag längtar till skolstarten som värsta förstakluddaren. Längtar att få köpa ny kurslitteratur för miljoner pengar och sedan leva på havregrynsgröt under hela nolle-p. Längtar efter nya, fina inbundna helt okluddade och oantecknade anteckningsblock till föreläsningarna. Några nya pennor och kanske ett sudd på det och jag är som i extas.
Jag tror att det är spenderarbrallorna som sitter fastgjuten på kroppen för jag känner ett ökande behov av att inhandla saker. Kanske en förträffligt fin fiskgratängform från Lagerhause eller varför inte gå lös i hela affären. Köpa lite glas, kanske några kökshanddukar, ett par underlägg till kastrullerna. Kanske några muffinsformar eller till och med, det bästa av allt, presentpapper. Åh, jag har fått sån enorm kärlek för presentpapper och snören att jag önskar det vore mina vänners födelsedagar varenda dag.. Då skulle jag kunna köpa mängder av presenter och slå in dagarna i ända.
... sedan vaknade jag ur drömmen och insåg att CSN inte delar ut 50.000 spänn i månaden och att över hälften av cashen som trillar in varje månad går till hyra. FY!
MEN! i höst ska det inhandlas lite ändå.. om än inte någon fiskgratängform eller presentpapper så måste, ja måste, jag inhandla en ny dator eftersom min har vandrat den sista färden.
Ja, annars har jag redan spenderat pengar på ett par skor. Men det var tillåtet eftersom det var utförsäljning och halva priset och jag kunde ju inte låta de stackars skorna försvinna. Tänk om de hade glömts bort inne i någon dammig liten lagerlokal alldeles ensam och övergiven. Lite som den modiga lilla brödrosten.. filmen alltså.
ja, så här ser fiskgratängformen ut. Det måste ju vara i princip omöjligt att misslyckas med en fiskgratäng när formen är så här underbar. Bara dömt att lyckas!
