Idag tycker jag faktiskt lite synd om mig, trots att det är självförvållat. Jag ligger utslagen i soffan med feber, lungorna känns som de ska hoppa upp genom halsen när jag hostar och hjärnan är på tok för stor för skallen. Fy bubblan så olägligt en sjukdom kan komma.. Jag har inte tid att vara sjuk nu. Hela jullovet hade jag tid, men INTE nu!
Såhär kan man se ut när man var sjuk i sin gamla lägenhet
