En så oskyldig och egentligen väldigt hemlig förälskelse. Jag vet inte vad han heter. Jag vet inte hur gammal han är. Jag vet inte var han bor. Jag vet inte hur han ser ut. Jag vet faktiskt inte om det är en han över huvudtaget. Men jag tror att det är en han. Och en liten förälskelse har jag allt i honom.
Varför? För att han bloggar så fint om vackra saker hela tiden. För att han sätter ord på sådant som inte går att sätta ord på och för att han skriver under namnet: JAG KAN INTE SE SKILLNAD PÅ IDIOTI OCH ROMANTIK. För att han alltid citerar låttexter med fina betydelser. För att han har skrivit den finaste "kontaktannonsen" jag någonsin läst. För att hans blogginlägg mer påminner om vackra kärleksbrev man väntar på hela dagarna. För att han framstår precis som den perfekta pojken som jag en dag ska gifta mig med.
Det bästa med denna förälskelse är att den bara är på låtsas. Den är bara i min fantasi. Den blir aldrig verklig. Den kan aldrig krossa hjärtat eller lämna salt dagg på fransraden. Den bara finns där. Den är bara precis så luddig som en förälskelse ska vara. Förälskelsen finns i bilden. Förälskelsen är en länk.
