Det här är en rosa Cresesent. Jag har aldrig förstått vad som är grejen med en rosa cykel. Nu när våren kommit ser jag sådana cyklar överallt och de svischar alltid förbi jättefort, så fort att jag nästan blir lite rädd när jag går omkring med huvudet i det blå och ipoden på högsta nivå. Jag har alltid tänkt att "äsch, det är bara som det ser ut, så fort går de ju ändå inte."
Men idag fick jag låna Tildas rosa cykel. Den ser nästan ut som en hallonsmoothie i verkligheten. När jag satte mig på sadeln och börja trampa kände jag direkt att det här var något speciellt. Inte någon plastig variant från Rusta utan det var en cykel med potential. Hastighetspotential. Jag ökade takten på tramporna till ljudet av Depeche Mode. Och som jag flög. Över asfalten och övergångställena, genom skogen vid Flamman och över kullerstenarna vid Ågatan. Inget kunde stoppa mig och den flygande hallonsmoothien. Vi var ett med vinden. Det gick till och med så fort att jag cyklade ikapp bussen från stan 2 gånger.
