New Shoes

Jag lägger upp en till. Bara för att skorna var så fina när de hängde där och för att jag skrattade för mig själv när jag tänkte vem som var så dum att de kastade upp sina skor där, då får man ju gå barfota hem och det är ju inte bra för strumporna, för då kan det bli hål. Bara därför..

This spring

Jag var bara tvungen att dela upp inläggen. Skulle bli så megalångt annars.
Men utöver en supercool lärare kommer jag bli en asgrym Mamma för jag staplar mina potatisar i pryamider när de ligger i kylskåpet.

För den som inte ser så ligger potatisen staplad i bildens nedre mitt, ovanför ordet "potatisen", roligt va? Jag vet att det kan vara lite svårt att hitta bland alla matvaror som jag så duktigt inhandlat, I just know it!

Nu ska jag sova, för jag ska kliva upp klockan 6 imorgon, det är sånt coola lärare gör.

By the way:

This spring has been the weirdest one this far.

Black Thumbnail

VFU idag. Vi börjar med det kapitlet, för det är en historia för sig. Jag har en väldigt speciell handledare förstår ni. Anders heter han och låter som vilken Svensson som helst.
Men han är absolut inte vanlig.

Första intrycket: "Oj, här kommer jag helt klädd i svart, som en gammal synthare!" Jaha, vad ska jag svara på det tänkte jag och kollar på mig själv, jag är alltid synthare!

Andra intrycket: Karln kan inte hålla tyst. Det är inte ett skämt. Han har surrat non-stop hela dagen om precis allt. Det mest intressanta är att han alltid pratar färdigt innan han svarar på vad någon frågar. Det kanske låter helt normalt, men det jag menar är att man kan lyckas klämma in en fråga på någon av hans andningspauser. Istället för att svara på den direkt fortsätter han att tömma sitt samtalsämne totalt och 16 minuter senare säger han: "Ja, tillbaka till din fråga, vad sa du nu igen?" Ja men då har jag ju glömt bort vad jag vill fråga.

Mot slutet av dagen lärde jag mig tillslut att stänga av öronen när det handlade om ointressanta saker. Är nu expert på att socialskratta och att nicka instämmande. Tänker skriva det i mitt CV också, under raden "jag är bra på:" Att socialskratta och nicka instämmande.

Jag har rättat engelskauppgifter idag och skrivit kommentarer som en äkta lärare. Till det har jag ätit en kladdkaka, som en äkta lärare. Jag lyssnade även på musik som en, tjaaa.. en blivande lärare som kommer bli ascool!

Free fallin´

Kladdkakan blev god. Jag äter den med händerna nu. Dundergott, ännu godare med ett glas riktigt kall mjölk till. Vardagslyx när den är som bäst!

Det här är nog den mest färglada musikvideon, ever! Tack gode Gud att låten är underbar...

Åååh.

Vilken tvärvändning det blev på mitt glada humör idag. Jag somnade en stund förut, mellan 2 och 3. Allt bra so far. Sedan ringde Henke och pratade av sig lite. Fortfarande bra än så länge. Men någonstans efter samtalet med Henrik och steget till att börja baka en kladdkaka, så hände det något. Jag blev så enormt bitter, så bitter att jag började spruta lilleskutt-tårar över hela golvet. Inte bra alls, eftersom jag har parkett och en vattenskada blir dyr för en stackars student.

Men nu är det bra igen. Jag bakar en kladdkaka åt mig själv som jag ska äta med händerna. Så det så.

Call it wat you want

Nu sitter jag och äter potatisgratäng, kött och saffranssås från jobbet i lördags. Gott kanske man kan tycka. Men där tar ni fel. Michael Scofield-kopian i köket måste ha stirrat sig blind på min snygga stjärt när han tillagade potatisgratängen, för tillagad är den då inte. Skärpning Scofield, skärpning.


Annars då? Bilen går bra eller? Jodå, det rullar på. Trist bara att himlen är grå och att alla snygga killar är upptagna och att jag måste läsa igenom ett nationellt prov i engelska B till på onsdag...

Yes its hard to live, its hard to live in the city

Bring me the fucking riot...Man!

Oj, nu var det över! Päronen har åkt hem och jag är lämnad i min ensamhet igen, men det känns bra. Ärligt. Jag har blivit proppad med mat och nödvändiga lägenhetsprylar som jag inte visste att jag behövde. Och för att inte nämna, Käääääärlek! Det har varit så enormt skönt att bli ompysslad en helg. Slippa brottas med diskberget för en gångs skull. Den har en tendens att vinna varenda rond.

Just nu sitter jag och smuttar på vinglas nr 2 för helgen. Vuxenpoängen bara trillar ner i lådan. Jag lyssnar även på Ulf Lundell, vilket kan göra att alkisstatusen ökar något så enormt. Ingen fara!

Hmm, jag hade så mycket bloggkli i fingrarna att det var outhärderligt förut, men nu när jag sitter här händer inget. Jag har ingen inspiration alls, trots all stämmningsuppbyggnad så som tända ljus, ett glas rött och Uffe. Det kanske blir bättre om jag släcker ner datorn och tar till gamla hederliga metoder som papper och penna. En dikt i ett fint litet block kanske. Eller ett tal, "för att ta del av en förlorad värld".