Ååhåå!
Ibland kan jag bli så himla lycklig över små pluttiga saker. Som att fiskmåsarna flyger i himlen, eller att solen skiner på alla fina hus i Stockholm. Men det som har tagit priset idag är i alla fall den fantastiska uppfinningen internet.
DET FINNS INTERNET PÅ BUSSEN!
Många kanske tänker: Jaha, wow, kul för dig, grattis.. Välkommen till 2009.
Men detta med att internet finns på bussen ner till linkan är väldigt stort för mig. Detta innebär att jag kan facebooka, blogga och sist men verkligen inte minst. Spotifya. Det är stort.
Jag är inte isolerad. Jag kan lyssna på alla montys låtar. Jag är sååå lycklig!
LYCKLIG!
söndag 21 juni 2009
lördag 20 juni 2009
Come on Eileen
TYSTNAD!
TAGNING!
(sluuurp)
Igår var en sån dag som jag gjorde saker jag vanligtvis inte brukar göra.
Till en början såg jag till att verkligen ge sillen en chans. Det var ju trots allt midsommar och jag har flyttat hemifrån. Dags att växa upp liksom. Till sillen ska man ju som bekant skölja ner firrarna med en snaps, en nubbe. Snapsvisorna avlöste varandra och snaps efter snaps brände sönder min hals inifrån. Jag provade alla tre sorterna som fanns, i förhoppning om att den nästkommande kanske skulle kunna vara lite mer skonsam. Innan det var slut hade jag provat O.P Anderssons Aquavit, Flädersnaps och någon dansk snaps som jag inte minns namnet på. Den ryska varianten gav jag inte ens en chans, kändes lite väl hardcore för en nubbe-noobie som mig.
Tårtan jag hade bakat fick många fina kommentarer. Vet egentligen inte varför jag skriver det här, tror nog att jag är lite stolt faktiskt.
Summa summarum: Midsommarfirandet i år var helt fantastisk. Den slår förra året med hästlängder och det säger väldigt mycket, då jag var i Sjöland med Klara och Vic. Kändes däremot som att att vi var några mann kort. Stackars Matilda "slet" ju på ortviken.
Imorgon åker jag tillbaka till linkan igen. Hur känns det, helt ärligt?
Väldigt pissigt.
Det ska självklart bli fruktansvärt roligt att träffa tilda och limpan igen. Har en hel del skvaller att lyssna till nu när de kommer hem från London. Men det känns som att jag inte riktigt var klar med denna pluttstad för sommar. Nog för att jag kommer tillbaka och härjar med kryckorna om cirkus tre veckor. Men ändå.
Det blir till att jobba på brännan om dagarna och jobba för överlevnad på kvällarna. Mata guldfiskarna och krama Henke. Klia mig i naveln och spela musik hela nätterna.
Appropå musik. Montt Mardié är verkligen ljuv musik i mina öron. Han har en så otroligt vacker röst. Så spröd. När jag lyssnar på monty kan jag nästan känna hur jag är där. På alla de platser han sjunger om. jag skulle verkligen vilja lägga upp en låt här, men den finns inte på varken youtube eller hans hemsida. Lägger upp en spotifylänk istället.
Rekommendation: Pretenders
TAGNING!
(sluuurp)
Igår var en sån dag som jag gjorde saker jag vanligtvis inte brukar göra.
Till en början såg jag till att verkligen ge sillen en chans. Det var ju trots allt midsommar och jag har flyttat hemifrån. Dags att växa upp liksom. Till sillen ska man ju som bekant skölja ner firrarna med en snaps, en nubbe. Snapsvisorna avlöste varandra och snaps efter snaps brände sönder min hals inifrån. Jag provade alla tre sorterna som fanns, i förhoppning om att den nästkommande kanske skulle kunna vara lite mer skonsam. Innan det var slut hade jag provat O.P Anderssons Aquavit, Flädersnaps och någon dansk snaps som jag inte minns namnet på. Den ryska varianten gav jag inte ens en chans, kändes lite väl hardcore för en nubbe-noobie som mig.
Tårtan jag hade bakat fick många fina kommentarer. Vet egentligen inte varför jag skriver det här, tror nog att jag är lite stolt faktiskt.
Summa summarum: Midsommarfirandet i år var helt fantastisk. Den slår förra året med hästlängder och det säger väldigt mycket, då jag var i Sjöland med Klara och Vic. Kändes däremot som att att vi var några mann kort. Stackars Matilda "slet" ju på ortviken.
Imorgon åker jag tillbaka till linkan igen. Hur känns det, helt ärligt?
Väldigt pissigt.
Det ska självklart bli fruktansvärt roligt att träffa tilda och limpan igen. Har en hel del skvaller att lyssna till nu när de kommer hem från London. Men det känns som att jag inte riktigt var klar med denna pluttstad för sommar. Nog för att jag kommer tillbaka och härjar med kryckorna om cirkus tre veckor. Men ändå.
Det blir till att jobba på brännan om dagarna och jobba för överlevnad på kvällarna. Mata guldfiskarna och krama Henke. Klia mig i naveln och spela musik hela nätterna.
Appropå musik. Montt Mardié är verkligen ljuv musik i mina öron. Han har en så otroligt vacker röst. Så spröd. När jag lyssnar på monty kan jag nästan känna hur jag är där. På alla de platser han sjunger om. jag skulle verkligen vilja lägga upp en låt här, men den finns inte på varken youtube eller hans hemsida. Lägger upp en spotifylänk istället.
Rekommendation: Pretenders
fredag 19 juni 2009
Luften smakar som en jordgubbspaj, en solig dag i maj.
Jag har bakat en tårta idag. Det roliga är att man verkligen ser hur hemmagjord den är. Roligt, roligt, roligt.
I år ska jag fira midsommar hos Kristian Oak. Det ska bli högst spännande. Jag kan räkna till ett, två och tre kärlekskrankapar som ska dit. Och så jag. Sweet!
Jag kanske överdriver lite nu. Det kommer ju faktiskt bli väldigt roligt. Kött, potatissallad, sill och snaps. Två tårtor. Svensk midsommar på riktigt.
torsdag 18 juni 2009
Into the great wide open
Jag har funderat på en sak nu i några dagar. Allt sedan min kära halv-mormor nämnde att jag har klarat av 1/5 av min väg mot det fantastiska Läraryrket (nej, jag är inte ironisk). I 4 år framöver har jag mitt liv planerat, något så när, in i minsta detalj. Eller jag ska bo i linkan och fortsätta mina studier. Det räcker så.
Men vad händer sedan? Efter alla timmar av litteraturstudier i gamla dammig böcker och spännande artiklar om vad Karl den store använde för sorts kalsonger för att inte få svamp på sina känsliga delar. Vad händer då?
Jo, mitt liv startar. Det är då jag kommer börja fundera på tankar som cirkulerar kring hur många barn jag ska ha, vill jag fortsätta att bo i lägenhet eller är det bättre med ett radhus med vita knutar? Ska jag köpa mig en Volvo v70 eller ska det vara en Saab 9-3.
Så dessa dagar som har gått har jag trallat runt och smygfunderat på dessa saker. Jag har inte blivit mycket klokare men några krav har jag i alla fall lyckats komma på.
Något list-liknande vore därför väldigt lägligt nu. Vi börjar direkt efter min examination.
Dagen efter min examen på Linkans Universitet kommer bli ett stort steg ut i den riktiga världen. Därför börjar jag med att se en annan värld. Detta har jag råd med eftersom jag vann på trisslott tre månader tidigare och redan har betalat av alla mina studieskulder till CSN. Då reser jag jordenrunt på 80 dagar precis som i romanen med samma namn, skriven av Jules Verne, 1873-1872.
Åh, okej. vi stannar där. Dags att vara lite ralistisk och seriös.
Jag vet inte exakt vad jag kommer göra direkt efter att jag blivit färdigutbildad. Men innan jag fyllt 30 vill jag ha barn. Två stycken ska det vara och eftersom jag (det finns 2 anledningar) inte kommer gifta mig med Love Antell, så ska den ena rackaren heta Love. Den andra ska heta Levi.
Anledningarna till att jag inte kommer gifta mig med Love Antell beror som sagt på två saker. För det första så är han upptagen, det skrev i alla fall hänt extraför ett tag sedan. Andra orsaken är att jag vill ha Håkan Hellströms version av "Visa vid vindens ängar" som bröllopslåt. Alltså den man dansar till på festen. Jag är högst tveksam till att Love Antell skulle vilja dansa en bröllopsvals med mig till de vackra och spröda, om än lite falska, tonerna från kära Håkan. Nog om man och barn.
Eller, jag har ju inte nämnt ett knyst om någon man. Det som kan sägas är i alla fall att han ska vara ett riktigt Popsnöre, som min gode vän Rasmus skulle ha sagt. Han ska inte klaga när jag försöker spela sönder högtalarna utan bara vråla: "Älskling, lite till klarar de nog!"
Nu, nog om man och barn.
Jag ska bo i en lägenhet, eller det tror jag i alla fall. Lägenheten i sig vet jag inte så mycket om, förutom att jag vill ha köksskåp i köket som är sneda. Vet inte om ni förstår vad jag menar. Men sneda ska de i alla fall vara och målade i mysigt pastellgrön, -gul eller -blå färg.
Eftersom jag bor i en lägenhet vill jag ha ännu ett ställe att åka till. Det ska vara en liten stuga vid vattnet. Havet.
Där ska jag, likt Ulf Lundell, bo några månader om året så att själen kan få ro. Det ska vara en liten stuga, inte större än en kolonilott. Ingen elektricitet, vattnet utanför stugan och ett utedass någonstans i skogen. Egentligen hatar jag utedass, men när jag fyllt 24 kommer jag tycka att det är helt okej. Då det inte finns någon elektricitet i min lilla stuga så ska jag äga en vevgrammofon. På den ska jag spela Sigur Rós och annan mysig musik hela nätterna för att sedan dansa ute på min lilla altan, till skenet från en fotogenlampa som brinner på bordet. Jag ska ha en röd liten läsfåtölj som står i ena hörnet av stugan. I den ska jag sitta och läsa olika litteraturklassiker. Fåtöljen kommer vara jättesliten, så sliten att stoppningen sticker fram och en fjäder ibland petar mig på axeln.
Efter det tar det stopp. Det är många detaljer som fattas i min lilla framtidsplan. Man skulle därför kunna säga att detta liknas vid stödorden som skrivs innan man ska hålla det där långa talet. Vissa av stödorden kommer säkert bytas ut mot något bättre, ett så kallat synonym. Punkt.
Men vad händer sedan? Efter alla timmar av litteraturstudier i gamla dammig böcker och spännande artiklar om vad Karl den store använde för sorts kalsonger för att inte få svamp på sina känsliga delar. Vad händer då?
Jo, mitt liv startar. Det är då jag kommer börja fundera på tankar som cirkulerar kring hur många barn jag ska ha, vill jag fortsätta att bo i lägenhet eller är det bättre med ett radhus med vita knutar? Ska jag köpa mig en Volvo v70 eller ska det vara en Saab 9-3.
Så dessa dagar som har gått har jag trallat runt och smygfunderat på dessa saker. Jag har inte blivit mycket klokare men några krav har jag i alla fall lyckats komma på.
Något list-liknande vore därför väldigt lägligt nu. Vi börjar direkt efter min examination.
Dagen efter min examen på Linkans Universitet kommer bli ett stort steg ut i den riktiga världen. Därför börjar jag med att se en annan värld. Detta har jag råd med eftersom jag vann på trisslott tre månader tidigare och redan har betalat av alla mina studieskulder till CSN. Då reser jag jordenrunt på 80 dagar precis som i romanen med samma namn, skriven av Jules Verne, 1873-1872.
Åh, okej. vi stannar där. Dags att vara lite ralistisk och seriös.
Jag vet inte exakt vad jag kommer göra direkt efter att jag blivit färdigutbildad. Men innan jag fyllt 30 vill jag ha barn. Två stycken ska det vara och eftersom jag (det finns 2 anledningar) inte kommer gifta mig med Love Antell, så ska den ena rackaren heta Love. Den andra ska heta Levi.
Anledningarna till att jag inte kommer gifta mig med Love Antell beror som sagt på två saker. För det första så är han upptagen, det skrev i alla fall hänt extraför ett tag sedan. Andra orsaken är att jag vill ha Håkan Hellströms version av "Visa vid vindens ängar" som bröllopslåt. Alltså den man dansar till på festen. Jag är högst tveksam till att Love Antell skulle vilja dansa en bröllopsvals med mig till de vackra och spröda, om än lite falska, tonerna från kära Håkan. Nog om man och barn.
Eller, jag har ju inte nämnt ett knyst om någon man. Det som kan sägas är i alla fall att han ska vara ett riktigt Popsnöre, som min gode vän Rasmus skulle ha sagt. Han ska inte klaga när jag försöker spela sönder högtalarna utan bara vråla: "Älskling, lite till klarar de nog!"
Nu, nog om man och barn.
Jag ska bo i en lägenhet, eller det tror jag i alla fall. Lägenheten i sig vet jag inte så mycket om, förutom att jag vill ha köksskåp i köket som är sneda. Vet inte om ni förstår vad jag menar. Men sneda ska de i alla fall vara och målade i mysigt pastellgrön, -gul eller -blå färg.
Eftersom jag bor i en lägenhet vill jag ha ännu ett ställe att åka till. Det ska vara en liten stuga vid vattnet. Havet.
Där ska jag, likt Ulf Lundell, bo några månader om året så att själen kan få ro. Det ska vara en liten stuga, inte större än en kolonilott. Ingen elektricitet, vattnet utanför stugan och ett utedass någonstans i skogen. Egentligen hatar jag utedass, men när jag fyllt 24 kommer jag tycka att det är helt okej. Då det inte finns någon elektricitet i min lilla stuga så ska jag äga en vevgrammofon. På den ska jag spela Sigur Rós och annan mysig musik hela nätterna för att sedan dansa ute på min lilla altan, till skenet från en fotogenlampa som brinner på bordet. Jag ska ha en röd liten läsfåtölj som står i ena hörnet av stugan. I den ska jag sitta och läsa olika litteraturklassiker. Fåtöljen kommer vara jättesliten, så sliten att stoppningen sticker fram och en fjäder ibland petar mig på axeln.
Efter det tar det stopp. Det är många detaljer som fattas i min lilla framtidsplan. Man skulle därför kunna säga att detta liknas vid stödorden som skrivs innan man ska hålla det där långa talet. Vissa av stödorden kommer säkert bytas ut mot något bättre, ett så kallat synonym. Punkt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)