IT'S A HEADACHE

Jag skulle ha pluggat med fröken Deboussard nu men migränen tog mig. Borde ha insett att det skulle komma när jag hade ont i örat igår. Orutinerat.

Äsch då, jag mår i alla fall bättre nu när jag tagit mina tabletter och sovit alldeles för länge (12 timmar!) och jag börjar faktiskt bli rastlös. Vet liksom inte riktigt var jag ska göra. Tvätta, diska, städa vardagsrummet, köket, sovrummet, toalett 1 & 2 eller kanske hallen? Det här är nackdelen med att bo i en stooooor lägenhet. Det finns helt enkelt många ställen att städa på.. Sedan har vi ju den där situationen med julgardinerna som fortfarande hänger kvar..

ÅH, JAG VILL HA SOMMAR.. NU!

STILL GOT THE BLUES

Och så var det de där med att blogga. Var ett ruskigt bra tag sedan sist. Men, ja.. så kan det gå.

Nåväl. Det jag ville skriva om var att Gary Moore har dött. Det uppstår, för mig, en sån konstig känsla i kroppen när sånt händer. Jag blir liksom lite tom och tänker på hur mycket han egentligen har gett världens musik. Wow, jag låter verkligen som värsta groupien. Men lite såhär resonerar jag när artister försvinner från världen. Det kommer liksom inte finnas någon som gör musik på det sättet som denne tidigare har gjort. För kommer det en ny är det redan gjort..

Äsch! Nu får det räcka med nonsensprat.. dags att fixa mat, något så svennebanan-aktigt som stuvade makaroner och falukorv. Halleluja!

LIKE A MASHED POTATO

Mastodontföreläsningen - avklarad!

Alltså, jag förstår inte hur lärarna på universitetet egentligen klarar av allt. Komma ihåg liksom. Idag rejsade jag igenom Introduktion 1700-tal, Amerikanska revolutionen OCH Franska revolutionen på 90 minuter. Inte undra på att jag var mosig i huvudet och torr i munnen efteråt och fundersam på om allt kom med.

Annars ska jag bara försöka ignorera att det är kravall ikväll och att alla kommer få det alldeles, alldeles, alldeles underbart roligt! Jag har tagit ett sånt där vuxenbeslut, eller smarthets-beslut kan man väl kalla det, att fortsätta min kurering och INTE bli sjuk mer. Därför ska jag bara vara hemma, planera lite lektioner och städa lite kök.

THESE SHOES ARE MADE FOR WALKIN'

Men alltså kom igen nu CSN!

Jag vet inte hur många gånger jag har klickat in på Vagabonds hemsida för att kolla om de fortfarande är kvar. Det är nämligen som så att jag igår råkade upptäcka att de rackarns skorna jag spanat in sedan i höstas nu är på rea och kostar mindre pengar än förut. Självklart upptäcks detta i så där lagom tid innan man får pengar och gör mig förbaskat frustrerad. Så nu klickar jag in där i tid och otid för att bara kolla om min storlek finns kvar. Än så länge ser det lugnt ut men man vet aldrig vad som kan hända i sajberspejs så att säga.

Saken med dessa skor är att jag bara VET hur roligt vi skulle ha det tillsammans om hon (ja, det är hon-skor) satt på mina fötter. Thelma och jag skulle hitta på så himla mycket busiga saker med varandra att hela våren bara svischar förbi. Vi skulle vara lite som Thelma & Loiuse fast mer Thelma & Angie.. Det klingar faktiskt riktigt bra om jag ska vara helt ärlig.

Nä, nu blir det till att fortsätta dagdrömma om Thelma..

I´M THE KING OF THE HOUSE

Idag är det jag som är kuuuuuuuung!

Just det! Idag ska jag vikariera för min handledare som också har blivit sjuk. Så med supersnorig näsa och megahostig hals släpar jag mig till praktiken, eller vänta nu, vikariatet, om 45 minuter. Tacka jesus för att det finns bussar..

STAN HAR FEBER IKVÄLL

Sjukdag nummer två.

Usch vad jag lever i tristess när jag är sjuk. De timmar då jag lever på ipren och mår "bra" har jag tusentals av myror i kroppen och vill göra tusentals saker. Sedan kommer timmarna med febern då jag inte ens orkar med att kolla på någon film, jag sover i flera timmar och fryser under täcket.

Nu är det iprenknaprartimmen och jag kollar på antikrundand. Jag har ett pinsamt intresse för sånna program faktiskt, Antikdeckarna är typ bäst! Ibland kan jag till och med sakna Jeopardy.. tur att Vem vet mest finns.

FEVER

Idag tycker jag faktiskt lite synd om mig, trots att det är självförvållat. Jag ligger utslagen i soffan med feber, lungorna känns som de ska hoppa upp genom halsen när jag hostar och hjärnan är på tok för stor för skallen. Fy bubblan så olägligt en sjukdom kan komma.. Jag har inte tid att vara sjuk nu. Hela jullovet hade jag tid, men INTE nu!

Såhär kan man se ut när man var sjuk i sin gamla lägenhet