Nu när jag sitter här i den tidiga tisdagnatten och lyssnar på Parker Lewis så kan jag inte hjälpa att slås av tanken hur fruktansvärt stilig Gene Kelly egentligen är. Och det är precis stilig som är ordet som passar in på honom, inte snygg, het, läcker eller något annat. Stilig, precis som en man i en 40-tals rulle ska vara. Stilig och romantisk.
.
För övrigt är Piazza Pia en fantastiskt vacker låt med underbara dragspeslslingor 1.53 in i låten. Det som är lite knas är att jag alltid tänker på Håkan Hellström när jag hör den, för 2,43 in i Rocknroll, blåa ögon - igen är det inte så olikt låtarna emellan. Eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar