söndag 26 juli 2009

MUSIC I WISH I HAD WRITTEN

Det finns så himla mycket ny musik att lyssna på, det gör mig lycklig.
Superlycklig, megalycklig, toklycklig, superduperlycklig, helt-sinnessjukt-lycklig.

Det är speciellt en spotifylista som går varm.
http://open.spotify.com/user/mjt/playlist/5JabDsZDv9pLZqkjXkwah0

I den finns underbara Moto Boy, Le Sport, The Lovekevins, Unarmed Enemies och Gentle Touch.
Nu ska jag klura ut hur jag får in alla låtarna i ipoden. Jag vet, ibland är jag allt busig.

IT´S THE LITTLE THINGS WE DO

Balkonghäng är överlägset det bästa att göra en söndag som denna. Solen stekte, pizzan mättade och musiken värmde. Kunde helt enkelt inte ha blivit så mycket bättre.
Jag hittade nämligen igen ett fantastiskt album idag på datorn: [ingenting], där Christopher Sander sjunger så vackert om livet att jag blir lite smått blödig.

Annars hänger jag med pappa-familjen nu och häromdagen när vi grillade åt jag ruccola och såg ut såhär.


lördag 25 juli 2009

DOM HADE MYCKET ATT SÄGA, MEN VAD VAR DE DOM SA?

Grrr. Ge mig Andreas Grega, nu!

fredag 24 juli 2009

ÄPPELÖGA, JAG VILL INTE STÖRA MEN STOCKHOLM ÄR EN LIVLÖS PLATS NÄR DU INTE ÄR HÄR


Kan du gå som han
försök lyfta på din fot som han
flyta utan flyt som han

Kan du stoppa tid som han
be mig komma dit som han
få allt att kännas fint som han

Om du lyckas då kan det hända
att jag stannar över dagen

Och att jag följer med dig in till staden
åh för att minnas varför allt tog fart och
varför ingen sa att

Snart är det över

torsdag 23 juli 2009

COME ON SKINNY LOVE, WHAT HAPPENED HERE

ETT OSKRIVET BREV

Hej!
Äppelöga, jag vill inte störa men du det var alldelesför länge sedan vi sågs. Du har varit ute i världen i flera år, när jag stannade på mitt rum och såg dagarna gå. Det är en världsdel emellan klaraberg och dig, jag skulle springa efter men trampa snett.

Det är kanske konstigt att vi aldrig springer på varann mer. Jag hör alla steg i trappen, men inga går till min dörr. Vi väljer våra vägar, våra vägar väljer oss och inte ens vägarna vet vart de bär. Det gick upp för mig nån gång innan jul att du har gått vidare och träffat nån annan, ändå måste jag höra det gång efter annan. Här sitter jag och baddar såren med salt, det går åt helvete med allt, men en dag försvinner jag ur dina ögon som en svår och jobbig grej.




Si där ja! Nu har jag knåpat ihop ett litet stycke brev. Lite tokigt blir det allt att läsa det, men det gör inget. Till vem den är skriven vet jag faktiskt inte. Frågan kvarstår dock, vem kan lista ut vilka artister som döljer sig mellan raderna. Inget googlande, bara ren och skär briljans tack!