THE GIRL FROM THE NORTH COUNTRY

För den som missat har jag blivit helt besatt av serien Sons of Anarchy. Alla tre säsonger avklarades under en period på två veckor. Och nu... kollar jag om på alla avsnitt igen, fast med familjen Sjölander. Senast igår kikade vi på första avsnittet i säsong 2 och jag blev bara helt tvungen att leta upp den här låten. En cover på Bob Dylans Girl From The North Country.
S-Å-J-Ä-K-L-A-B-R-A!

Ikväll ska jag jobbar nattskift. Fick hoppa in lite tidigare än väntat vilket är jäkligt nice. Klirr säger det på konton i slutet av juli.

Nu ska jag fortsätta med att leta musik, skivor ska brännas inför bilfärden ner till Hufvudstaden på torsdag. Galet pepp på midsommar i år faktikst!

Tjollahopp!

UP HERE

Så! Nu är det klargjort. Jag har druttat ner i fadderistträsket på alla sätt och vis. Till och med facebook har blivit lidande av mitt hittepå! Bara 2 månader, 2 veckor och 4 dagar kvar tills jag får byta till någonan annan bild igen. Helfestligt!

Annars då?

Jo, nu glider jag omkring uppe i svallet och väntar på att sommarjobbet ska dra igång. Under tiden bråkar jag fortfarande med min B-uppsats, kikar om hela Sons of Anarchy med mammsen och försöker få åtminstone 1 soltimma. Det sistnämnda går inte alls som jag har tänkt mig tyvärr.

HÄR KAN MAN VA

BORN TO RUN

Åååh! Måste damma, torka, fixa och trixa för imorgon får vi gäster. Det superdumma är att jag helst av allt skulle vilja ligga i soffan och kolla på Glee och äta turkisk peppar tills jag mår illa... Gnäll, gnäll, gnäll.. osv.osv.osv.

MEN!

Nått bra av det hela med att städa får jag i alla fall ut: 1. Det blir rent och luktar gott. 2. Mamma, Tomas, Nathalie & Jocke kommer när det är rent och fint i vår lägenhet och... 3. Jag mår bra i själen av att ha gjort något bra!

Så nu ska jag slänga på världens bästa städarmusik (Bruce Springsteen eller annan valfri gubbrock) och moppa skiten ur golvet. Bokstavligen talat!

AND THERE HE WAS, WALKING AROUND WITH MY FIRST KISS

Ibland händer det att man hittar den där perfekta feel-good filmen som gör att man blir alldeles varm och pirrig i magen och bara väntar på att fjärilarna ska flyga ut genom öronen. Den sista av våra söndagsfilmer dagen till äran var Flipped, pastellfärgad tonårsromatik i 60-tals miljö.

INGET STOPPAR MIG NU!

Ibland bara händer det. Ibland är man helt enkelt bara jäkligt bra!

Det är helt obeskrivligt så skönt det känns nu, att bli av med pisstentan som har spökat efter mig i över ett år. HELT GALET!!

Något annat som var helt galet var gårdagskvällen. Festerifest med Mellanstadiediscotema. Jag och Mandy gick all in med 90-talsfrisyrer, vit ögonskugga och läppglans, eyeliner innanför ögat och allt vad det nu heter! Sjukaste festen någonsin, det var så himla roligt!

Idag mår jag bättre än förtjänat. Kan vara grammatiken som sprider ett helande ljus över mig.

NU: Potatis, korv och stekt ägg. SEDAN: hg-jobb!

OH MANDY!

Jag kan vara världens elakaste kompis nu. Men ändå.

Här är min fina vän Amanda. Amanda är min granne, vapendragare i FOUL, min personliga träningscoach för löpning (har iof bara hänt en gång, men anyway!), min prommenadkompis och min vacka, vackra vän! Det är allt bra att du raggade upp mig den där kvällen på hg, annars hade nog hösten, vintern och våren varit liiiite tråkigare.

Tack för att du finns mandy!

(oj, vad cheesy det här inlägget blev.. så kan det gå!)

parantes 2: (om du vill att jag ska ta bort bilden så skriv falukorv i kommentarsfältet så gör jag´t)