PSL

Är bara tvungen att lägga upp morgonens musikfynd..
Det är nämligen Jonathan Johansson som sjunger så underbart vackert på PSL,
att jag bara måste förmedla vidare.. Can´t help it.

Han är min Gud!

I forgot

Har egentligen ingen extremt viktig innebörd att berätta det här, men idag var den första gången som någon officiellt påpekade min dialektala bakgrund.

Jag skulle köpa mig ett paket tuggummi (för att fortsätta på föregående tema) i fiket på biblioteket.

Jag: Ett paket tuggummi, tack!
Kassören: Eeeh, vad sa du nu?
Jag: Tuggummi (fixade till uttalet lite)

Grejen var det att jag hade betonat ordet tuggummi precis som dom gör i Sällskapsresan S.O.S
Ni vet repliken: "Har du nå tuggummi?"
Precis med en sån där liten betoning på u:et så att det mestadels liknar ett ö. Inte nog med det så uttalade jag ordet alldeles för långsamt och släpigt..
Nej, här i linköping så har de ju uppenbart en sån vacker dialekt att de kan klaga på andra... hrmph!

Bert och Lill-Erik

Idag när jag åkte bussen hem från stan så klev det på ett par killar i 11-års åldern.
Okej, tänker ni.. Vad var det för speciellt med ett par killar i 11-års åldern, de pratar ju ändå bara om det senaste tv-spelet eller nått sånt? Sant, det borde inte vara något egentligen (förutom att den ena av dom hade fetaste moppemuschen) men när de började prata, det var då det börja hända saker.
För att behålla deras sekretess så döper vi dom till Bert och Lill-Erik.

Bert: Hörde du om "Kalle" idag? Han åkte fast med 30 tuggummin i jackfickan.
Lill-Erik: Näe!? 30 tuggummin!?
Bert: Jo, det är sant... Han fick en varning för varje tuggummi.
(förklaring krävs kanske här, men rektorn/läraren ger tydligen en varning för varje regel som bryts)
Lill-Erik: Va? Så nu har han 30 varningar? Wow
Bert: Njae, han har nog sammanlagt 70 tror jag...
Lill-Erik: 70 varningar!?
Bert: Ja, jag vet... I nian ska man ju inte ha några varningar alls...
Lill-Erik: Mmm...
Bert: Jag vet en kille som inte har jaft någon varning från 6:an till 9:an
Lill-Erik: Näe, är det sant? Wow, han är typ min idol!
Bert: Ja, fast han är nog en pluggis.

Sedan kom de faktiskt in på Fifa Proo Street-ämnet så jag slutade lyssna.
Det intressanta kommer dock nu... Är det bara som lärare man uppmärksammar sånna här samtal, eller tillhör det mer "vanliga" människor också?
Hmmm, det är frågan.

En liten touch av kultur.

Jag påpekade för Malin tidigare idag att jag allt för sällan gör något som räknas som kulturellt, dvs. gå på teater, musikaler, utställningar eller något liknande.
Men idag har jag nog fyllt kvoten för år 2009 i alla fall.

Det började imorse med att vi besökte Linköpings stadsbibliotek för lite allmän information om dagen (Vi hade en ABM-dag idag, dvs. ArkivBibliotekMuseum-dag). Därefter bar det iväg till länsmuseet som ligger ett stenkast ifrån. Som den historianörd jag är, eller tänker bli, så var första föreläsningen fantastiskt intressant: Kulturarv i Östergötland (Och Nej, jag är inte ironisk...) vilket handlade om det enorma utbudet av bilder och filmer som ligger ute på Östergötlands Länsmuseeum.
Men dagens höjdpunkt var en föreläsninge som Mathias von Wachenfeldt stod för.

Efter att ha irrat runt nere i bibliotekets undre värld, och passerat dörrar man absolut inte fick nudda för då gick larmet, så kom vi fram till ett av arkivrummen. Tre låskombinationer senare var vi inne i den lilla skokartongen och på bordet framför oss låg ett x antal små nötta dokument.

Det första, som i alla fall fick mig att tappa hakan, var en gammal sångbok från mitten av 1500-talet, handskrivet på pergament utav nunnor från Vadstena kloster. Suck on that!
De andra dokumenten var inte fy skam de heller, tre eller fyra av dem var nämligen tidigare upplagor av Linköping kommuns tidningar från mitten av 1700-talet.
Det fanns även några "sköna" upplagor av informationsblad från nationalsocialistiska föreningar här i stan under 30-talet. Så, som sagt en salig blandning av historiska saker som verkligen gjorde min dag.
Tack Mathias!

Vill så här i slutet av inlägget även skicka ett enormt stort "tack" till Micke som påminde mig om att Håkan spelar i sundsvall i kväll, verkligen ett stort tack till dig Micke!

Nä, men jag hoppas att konserten blir underbar. Eller jag vet att den kommer bli det det är ju Håkan vi pratar om för sjutton!

Äntligen!

Det tog ett tag, men nu är jag klar!
Klockan var runt 6 när Henke plingade på dörren och steg in med vår vackra klarröda läraroverall hängandes på armen. Det var "åvvefix" på gång.
Endast ett halvår sena så satte vi igång med att klistra och klippa för att fixa den ultimata åvven. Men ack så fina de blev! Ojojoj...

Detta är då mitt konstverk och för den som inte ser så har jag inte skrivit mitt namn eftersom det är så långt.. Det fick bli BS istället. Och Ja, jag är medveten om konsekvenserna när jag möter en utbytesstudent (BullShit), men det är smällar man får ta.

Nu tänkte jag däremot byta några ord med John Blund.
Hej svej, leverpastej!

Einstein, släng dig i väggen!

När jag blir stor ska jag gifta mig med Love Antell.
Bara för att han sjunger så fint och för att han säger så smarta saker.

Persbrandt och Jag, vi är goda vänner.

Vaknade i morse och blev riktigt skraj för att min hals skulle döda mig. Så sjukt ont i den och en basröst som självaste Persbrandt. Jag belv tvungen att nypa mig i armen för att se om jag drömde. Men icke!
Stannade därför hemma från skolan idag. Istället har jag hets-diskat i 20 minuter och sedan super-pluggat Hum/Sam vilket oavkortat får mig att tänka på Lars Winnerbäcks version av Hum Hum från Humlegården.

Shit vad det vore skönt om våren var här nu. Då skulle man kunna gå långsamt till skolan och sparka lite förstrött på all rullgrus som ligger kvar på asfalten, samtidigt som man nynnar med i Lasses mysiga texter. Jag skulle heller inte ha ont i min hals eftersom solen så härligt värmde min lilla kropp...

Men, så är ännu inte fallet. För utanför mitt fönster i min lilla studentlägenhet så är det fruktansvärt grått och trist. Men ryktet från mina kära linköpingsvänner säger att våren så här långt söderut kommer redan i mars, vilket innebär att det endast är 18 dagar kvar, det ni!

Här kommer för övrigt en bild på min sjukt snygga affisch jag fixade igår!


Den sitter så fint på min toalettdörr och jag kan i flera minuter varje morgon stå och beundra den medan jag fönar håret.

Ikväll blir det antaglien "åvve-fix" med Henke och Rasmus, så nu är det dags för att Get back to reality och baka en Ananaspaj.